Fortsättning…

En stor insikts-resa startade i dansens värld när jag tidigt 2004 bestämde mig för att ge mig själv en riktigt stor utmaning. Eftersom jag är ganska blyg som inofficiell person (som mig själv privat) så var det svårt att helt plötsligt synas, med hela kroppen, utan att ha kontroll, styrning och egenskapat manus! 🙂

Jag ser mig själv som en person som är lyhörd, har lätt att ta in saker och ting som händer runtomkring mig, har rytm-känsla, är musikalisk, har god rumsuppfattning, bollsinne osv.

Så… det där med dans blir ju en baggis….jag är ju en ”Quick-learner”!

Trodde jag…

Tvärtom, jag var snarare en ”Slow-learner”, jag hade jättesvårt att omvandla det jag såg, till att ta styrda steg och turer som någon visade och beskrev hur man gjorde…

….för att inte prata om hur svårt det var att släppa taget, att inte intellektuellt ha kontroll och styra;  Då blir det ingen dans!

Kopplingen mellan den undermedvetna reptilhjärnan och pannloben (där både motoriken finns och hur vi ska reagera på stimulans) ställer till det när vi ska dansa…

”Jag kommer göra bort mig nu, och jag dör hellre” vs ”jag vill få grepp om det här för det är kul att dansa, verkar det” krigar mot varandra i hjärnan.

Då går det inte fort i huvudet; instruktioner går inte in och motoriken bromsas av ”överläggningen” = Dansen blir inte bra och inga damer blir förda! Jag såg senare mönstret att; trekvart in på lektionen började kroppsminnet fatta. ”Den tvivlande hjärnan” orkade antagligen inte vara med längre. Då, klick, satte sig turen, och dansen funkade!

I det här fallet passar det kinesiska ordspråket väl:
”Den som funderar för länge över nästa steg, blir stående resten av livet på ett ben”
Och det är ju ganska jobbigt om man ska dansa! 🙂

Sensmoralen av allt detta är väl att idag uppskattas min dans och mitt förande, och damerna söker upp mig vid dansgolven och gillar att dansa med mig.

Ge inte upp, alla har sin ”evolutions-takt”, det går inte att jämföra med någon annan, men när det lossnat blir det riktigt kul!

Trägen vinner (tack, Camilla!). Idag hanterar jag grunderna(socialdans) i Cha-cha, Vals, Quickstep, Foxtrot.

Jag har ju varje år målet att till Trettondags-balen ha en skicklig ”Floorcraft”; att ha kontroll och kunna hantera dans och dansgolv, utan att störas av andra på dansgolvet och fortfarande kunna föra och njuta av dansen!

Låt oss gemensamt komma dit! Låt oss inte träffas (av varann) på dansgolvet 😉